E. J. Ljungberg
Erik Johan Ljungberg föddes i Grythyttans socken i Västmanland 1843. Vid 17 års ålder fick han möjlighet att som elev komma till brukspatron Carl Johan Yngström på Villingsbergs Bruk och avancerade efter några år till förste bokhållare.
Studier med toppbetyg vid den ansedda Bergsskolan i Filipstad öppnade vägen till Munkfors Bruk, där Ljungberg som 25-åring nådde posten som bruksförvaltare. Många hade ögonen på honom och erbjudanden om fina chefsuppdrag saknades inte. Ljungberg var avvaktande, men 1875 kom propåer om ett absolut toppjobb – det som disponent för Stora Kopparbergs Bergslag i Falun. Inget kunde gärna tacka nej till ett sådant erbjudande.
Bland Ljungbergs första arbetsuppgifter som nybliven disponent fanns Domnarvets Järnverk i Borlänge. Hela den svenska järnhanteringen stod vid den här tiden inför en nödvändig och omfattande strukturomvandling. Mängder av små järnbruk försvann, större enheter byggdes upp. Ljungbergs utgångspunkt när det gällde Domnarvet var att uppföra ett verk med rimliga chanser att på relativt kort tid bli ekonomiskt bärkraftigt. Ny teknik infördes, bland annat kolugnar enligt hans eget patent.
År 1885 köpte Stora Kopparberg sågverket i Skutskär söder om Gävle. Det var ett strategiskt viktigt steg som öppnade vägen för etableringen av Skutskärs Massafabrik 1895. Sågverket var det första större förvärvet utanför Dalarna och medförde dessutom att man fick en för exporten betydelsefull position ute vid kusten.
En annan hörnpelare i Stora Kopparbergs verksamhet under Ljungbergs tid blev Kvarnsvedens Pappersbruk, som invigdes 1900 och som inom loppet av några få år byggdes ut kraftigt till att omfatta totalt sex pappersmaskiner. För ett par år sedan invigdes Kvarnsvedens tolfte pappersmaskin, som i alla bemärkelser förstås vida överträffar sina föregångare.
Den historiska grunden för hela Stora Kopparbergs Bergslag fanns i Falu gruva. I slutet av Ljungbergs långa chefsperiod var försäljningen härifrån i absoluta tal visserligen något större än i början, men andelen av den totala omsättningen minskade undan för undan och stannade år 1913 på cirka 4 procent. Erik Johan Ljungberg insåg emellertid gruvans andra värden och utnyttjade den flitigt för vad vi kan kalla representativa ändamål. I samband med handelsförhandlingarna med Tyskland bjöds den tyska delegationen hit. År 1898 hade ärevördiga The Iron and Steel Institute en prestigefylld sammankomst i Falun.
Utan överdrift måste Ljungberg betraktas som en av Sveriges genom tiderna största företagsledare och industrimän, förmodligen störst av dem alla. Under sina 38 år som disponent för Stora Kopparbergs Bergslag genomförde han avgörande strukturförändringar och skapade i praktiken ett helt nytt företag. Men hans inflytande och betydelse var större än så. Erik Johan Ljungberg var en nyckelperson i det moderna Sveriges framväxt.
Utbildning låg honom alltid varmt om hjärtat. Kunskap är framtid – det var ett av Ljungbergs valspråk. Han hade själv märkt vilken språngbräda utbildningen varit. Kunskap tillsammans med en extremt stark vilja att lyckas och att nå en position i samhället ledde i kombination med olika lyckliga omständigheter med tiden till framgång i rikliga mått.
Erik Johan Ljungbergs bestående insats var de yrkesinriktade skolor han startade och som kom att spela stor roll åtskilliga decennier efter hans bortgång. År 1908 bildades Aktiebolaget Bergslagets Praktiska Skolor på Ljungbergs privata initiativ. Det unika var att Ljungberg, tvärtemot den då rådande tidsandan, såg utbildning som en strategisk framtidsinvestering. Hans övergripande ambition var att kraftfullt höja utbildningens status.
Han var en innovatör och uppfinnare. Med det lilla anteckningsblocket i fickan gick Ljungberg runt vid anläggningarna inom Stora Kopparberg och skrev ner de idéer som dök upp i huvudet. Ljungberg var också en man i samhällets tjänst. Han deltog i de ytterst komplicerade svensk-tyska traktatsförhandlingarna både 1905-1906 och 1910-1911. Han reste till England på statsministerns uppdrag för att påverka det ryska agerandet på Åland. Ljungberg tog initiativet till Industriförbundet som en organisation för den framväxande industrins gemensamma intressen och var ordförande där under de två första åren.
Det omgivande samhällets erkännande av hans insatser tog sig olika intryck. Under 1900-talets första decennium kunde Ljungberg ta plats i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Det var en tydlig kvittens på att han även på det rent vetenskapliga planet hade mycket att tillföra. Som ledamot i KVA agerade han med framgång för att Nobelpriset i fysik 1912 tilldelades uppfinnaren och AGA-chefen Gustaf Dalén. År 1909 blev Erik Johan Ljungberg hedersdoktor vid Stockholms högskola, något som blev ytterligare en bekräftelse på den samhällsposition han arbetat sig upp till.
Bilderna av Ljungberg är många och skiftande. ”Han ingav respekt bara genom sitt uppträdande och sin kraftiga gestalt”, menade en person som arbetade nära Ljungberg. Det är säkert en korrekt beskrivning. Men det finns andra bilder. Ljungberg var också en godhjärtad, varm och mot sina allra närmaste en ytterst kärleksfull människa.
År 1881 gifter sig den 38-årige Erik Johan Ljungberg med den 21-åriga Hildur Melkerson, Lillmor som Ljungberg ofta kallar henne. Sonen Einar föds 1884. Men glädjen blir ganska kortvarig. Redan 1889 avlider Einar i difteri.
Efter 38 år som Stora Kopparbergs disponent lämnade Ljungberg sin befattning 1913. Han kvarstod som styrelsens ordförande fram till sin bortgång 1915. I många avseenden lever Ljungbergs tankar och idéer kvar än idag, bland annat genom Ljungbergsfonden.