Länk till filmen: Röster från STEM- och AI-dagen: Så bygger vi framtidens kompetens – Högskolan i Gävle

Textversion av filmen:

STEM- och AI-dagen satte Högskolan i Gävle på kartan

Besökare fick under dagen ta del av olika demonstrationer och möta ny teknik. En av deltagarna berättar entusiastiskt om att ha fått samtala med en AI-avatar.

– Det var helt fantastiskt. Jag ställde lite frågor. De här avatarerna hade olika egenskaper, säger personen.

Flera av de intervjuade lyfter fram Högskolan i Gävles nära samarbete med det regionala näringslivet som en av högskolans stora styrkor.

– Det som är mest slående är att Högskolan arbetar så nära näringslivet i Gävletrakten. Det tror jag är en framgångsfaktor både för Högskolan och studenterna, men också för det omkringliggande näringslivet, säger en av deltagarna.

AI måste bli tillgängligt för alla

Ett återkommande tema under dagen är vikten av att göra AI tillgängligt för hela samhället. En representant från Microsoft betonar att utvecklingen inte bara handlar om universitet och högre utbildning.

– Vi är eniga – akademi, offentlig sektor och näringsliv – om vikten av AI, att vi satsar och gör den tillgänglig för alla. Vi måste hitta sätt att demokratisera tillgången till AI.

Representanten framhåller också att AI-kompetens behöver byggas upp tidigt i livet.

– AI-kompetens är lika viktigt att kunna som att läsa, skriva och räkna. Det är en fundamental kompetens som vi måste hjälpa alla att få.

Barn och unga som en del av framtiden

Under dagen deltog även barn och unga i aktiviteterna. En företrädare för en fritidsverksamhet beskriver det som ett privilegium att få vara en del av arrangemanget.

– Drömmen för oss är att barnen ska kunna nå Högskolan och att få komma hit och visa att fritiden är en del av helheten. Det är vi väldigt stolta över.

Personen lyfter också fram värdet av att barnen får möta beslutsfattare och andra viktiga samhällsaktörer.

– Så många viktiga personer som ministern är här. Det är grymt.

Samarbete som nyckeln till framgång

Flera talare återkommer till betydelsen av samverkan mellan olika aktörer.

– Att samskapa är nyckeln till framgång. Att man tillsammans bygger saker, lyssnar på varandra och identifierar problem som man sedan försöker lösa gemensamt.

Budskapet är att framtidens utmaningar kräver samarbete över organisations- och sektorsgränser.

Högskolan stärker sin nationella position

I filmens avslutande del reflekterar en företrädare för Högskolan i Gävle över vad STEM- och AI-dagen betyder för lärosätet.

– Vi har tydligt satt Högskolan i Gävle på kartan nationellt när det gäller att integrera innovativa sätt att arbeta med STEM och AI i våra utbildningar.

Samtidigt betonas värdet av att få möta andra aktörer och se hur högskolans arbete passar in i ett större sammanhang.

– Det har varit värdefullt att höra hur de här frågorna belyses ur ett bredare perspektiv och att se hur det vi gör passar in tillsammans med andra samarbetspartners.

Sammanfattning

Filmen skildrar en dag där teknik, utbildning och samhällsutveckling möts. Genom intervjuer med deltagare och samarbetspartners framträder en gemensam bild: AI ses som en central framtidsfråga, och framgång bygger på samverkan mellan utbildning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. STEM- och AI-dagen framställs som ett viktigt steg för att stärka både regionens och Sveriges kompetens inom framtidens teknikområden.

Läs mer: STEM- och AI-dag samlade aktörer inom utbildning, forskning och näringsliv i Gävle

Video: Marie Hägg Zetterlund
Text och foto: Anna Sällberg

Inlägget Att samskapa är nyckeln till framgång inom STEM dök först upp på Ljungbergsfonden.

Ljungbergsfondens arbete handlar om att göra skillnad och det är även ett av våra ledord som vi ständigt vill verka för. STEM-ämnena är ett viktigt fokus i både Ljungbergsfondens huvudregioner och nationellt där Ljungbergsfonden är en stark aktör i arbetet med att realisera STEM-strategin och att skapa förutsättningar att bygga ungas vetenskapliga kapital. I våra projekt blir STEM-frågorna realiserade via starkt samskapande mellan skola, akademi, näringsliv och samhälle.
”Alla barn behöver få möjlighet att utveckla det som ibland kallas vetenskapligt kapital. Det handlar om att möte STEM-ämnena i vardagen, träffa förebilder och få en bild av vilka möjligheter som finns i framtiden”, säger Sara Jons, Ljungbergsfondens VD.

Just nu omstrukturerar Stora Enso sin verksamhet och kommer avknoppa skogsägandet till ett nytt skogsbolag, Bergslagets Skogar. Det här innebär att man har stuvat om i lokalerna och många har fått byta kontor. Även Ljungbergsfonden! Vi finns sedan den 16 april i det separata huset som kallas ”Arkivhuset”, längst ner på innerplanen, mot Trotzgatan.

Både fonden och självaste Ljungberg har nu installerat sig i detta vackra hus. Några detaljer är kvar att sätta, men i det stora hela är vi på plats och det känns jättebra.

Varmt välkomna att titta in på vårt nya kontor – vårt och Erik Johans nya ”hem”.

Varma hälsningar

Sara och Helena

Inlägget Flytt och firande för Ljungbergsfonden! dök först upp på Ljungbergsfonden.

”Priset går till ett företag som med stor pricksäkerhet adresserar en av vår tids stora utmaningar inom cirkulär ekonomi. Genom att fokusera på det avgörande ögonblicket där beslut fattas, har detta team lyckats skapa en lösning som förändrar beteenden och gör hållbarhet till det självklara valet i vardagen.

Med sin innovation lyckas de skapa ett unikt värde i flera led. De minskar osäkerheten och trösklarna för individen, samtidigt som de erbjuder sina kunder en mer effektiv verksamhet med sänkta kostnader och en tydlig, mätbar miljönytta. De visar med all tydlighet att morgondagens miljövinster skapas när komplexa problem förvandlas till enkla, tillgängliga lösningar.”

Stort grattis till vinnarna ReScan UF!”

Här kan man läsa om alla pristagarna…

Inlägget Vinnare – Årets Ekologiskt Hållbara UF-företag 2026! dök först upp på Ljungbergsfonden.

Ljungbergsfondens VD Sara Jons reflektioner efter dagen:
”Det blev otroligt tydligt under dagen att Ljungbergsfondens arbete är en viktig pusselbit att realisera den nationella STEM-strategin. Genom att tidigt jobba för att öka ungas vetenskapliga kapital och möjliggöra att unga utvecklar en identitet som innefattar att se sig själv arbeta som ingenjör, att verka för relevans i undervisningen (från förskola till gymnasium) så fler både kan förstå och känna intresse för de naturvetenskapliga ämnena och att arbeta för att matematiken blir begriplig och tillämpar (så att den inte blir en begränsningsfaktor i fortsatta studier), samt att investera i spetsutveckling i utvalda högskolor/universitet, verkar fonden i hela utbildningskedjan. Från förskola till högskola/universitet, precis vad STEM-strategin efterfrågar.”

Inlägget STEM för tillväxt – räcker den svenska strategin? dök först upp på Ljungbergsfonden.

Inlägget Ljungbergsrapporten 2025 dök först upp på Ljungbergsfonden.

Inlägget STEM+A = Tillsammans gör vi skillnad dök först upp på Ljungbergsfonden.

Tillsammans gör vi det möjligt!

Inlägget Hållbar industriell utveckling börjar med breddad STEM‑kompetens! dök först upp på Ljungbergsfonden.

Här finns artikeln…

Inlägget Tjejers intresse för STEM-ämnena dök först upp på Ljungbergsfonden.

–Jo, nu har jag förstått det. Att få jobba med ledarskap är ett sådant mål, säger Karin, idag gruppchef på Väderstad AB, som är ett världsledande företag när det gäller maskiner för jordbearbetning och sådd.

Hon är uppvuxen i Gävle. På gymnasiet valde Karin det naturvetenskapliga programmet på Vasaskolan. Planen var att sedan utbilda sig till veterinär.

–Jag gillade djur redan då, konstaterar Karin.

Men ett seminarium på temat ”Vad gör en ingenjör?” fick henne på andra tankar. När hon insåg att en ingenjör är detsamma som en kreativ problemlösare förändrades bilden.

–Problemlösare har jag väl alltid varit, säger Karin.

Flygande start

Hon gjorde en flygande start på gymnasiet. Ingenjörsseminariet vände sig till elever i avslutningsklasserna, men det brydde sig Karin som bara gick första året inte om. Hon hängde på.

Karin tog studenten 2009 med toppbetyg och fick ta emot Ljungbergsstipendiet för fortsatta studier. Det var första året som elever från gymnasiets avgångsklasser i Gävle kunde tilldelas stipendierna.

–Det blev en bekräftelse på att jag hade gjort bra ifrån mig. Jag fick en knuff framåt. Dessutom var pengarna förstås välkomna, betonar Karin.

Redan då, för 16 år sedan, började AI bli ett begrepp att räkna med. Karin lyssnade på ett föredrag om AI med en väldigt engagerad ingenjörsstudent från Chalmers. Det skapade ett intresse hos henne för teknisk fysik och elektroteknik. Att det blev Linköping som studieort kan förklaras med familjekopplingar hit.

Verkligheten annorlunda

Karins utgångspunkt var att på universitetet pluggar man intensivt och gör i stort sett inget annat, men verkligheten visade sig vara lite annorlunda. Det dröjde bara ett par veckor efter terminsstarten innan trombonisten Karin tog plats i orkestern LiTHe Blås. Snart engagerade hon sig i studentkåren och avancerade till kårordförande, ett heltidsuppdrag under drygt ett år.

–Jag gjorde jättemycket och lärde mig massor. Jag byggde upp ett stort kontaktnät både här i Linköping och runt om i Sverige, säger Karin.

Hon tog sin examen som civilingenjör 2016, helt på det klara med att ledarskap var det hon ville arbeta med. Så blev det också. Det första jobbet var som systemingenjör på Saab i Linköping, men det tog bara ett halvår innan Karin avancerade till teamledare och senare till projektledare.

Hennes yrkeskarriär har så här långt gått i treårscykler. Efter tre år är det dags att byta arbetsgivare. 2019 började Karin på trafiksäkerhetsföretaget som då hette Veoneer.

-Jag fick en roll som funktionsägare och hade mycket täta kontakter med kunderna. I nästa steg utsågs jag till teamledare för alla funktionsägare, berättar hon.

Ny arbetsgivare

Tre år senare, alltså 2022, började Karin Jerner se sig om efter en ny arbetsgivare. Jordbruksmaskinsföretaget Väderstad AB med tillverkning i samhället Väderstad utanför Mjölby och med kontor i Mjärdevi Science Park i Linköping sökte en teknisk projektledare inom mjukvara och elektronik. Det stämde mycket väl överens både med Karins utbildning och med hennes tidigare yrkeserfarenhet.

–Väderstad sysslar med hållbar och effektiv matproduktion. Det ligger precis i linje med mina egna värderingar. Jag gillar att odla och det har jag gjort sedan barndomens somrar på en gård på Öland, förklarar Karin.

Detta med att själv odla underlättas givetvis av att hon bor i ett hus på landet och har höns, ankor, ett par katter och en hund.

–Jag är självförsörjande på potatis, lök, tomater, paprika, bönor, majs och mycket annat åtminstone några månader varje år. Det är fantastiskt att få se saker komma upp ur jorden och kunna äta av de egna odlingarna, menar Karin.

Utsågs till gruppchef

För ungefär ett år sedan utsågs hon till gruppchef på Väderstad inom området mjukvaruutveckling och elkonstruktion för jordbearbetningsmaskiner.

–Mina huvuduppgifter är att ge medarbetarna förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt och att vara involverad i besluten om vilka projekt vi ska prioritera, säger Karin.

Nu har hon varit ungefär tre år hos den nuvarande arbetsgivaren. Att hon därför måste byta jobb är inte alls hugget i sten.

–Jag vill fortsätta att vara chef. Det vet jag alldeles bestämt. Min målbild är en befattning som chef över chefer, kanske som avdelningschef.

Att vara lyhörd, att kunna fungera som coach, att jobba mot gemensamma mål och att vara ärlig är enligt Karin några nödvändiga egenskaper hos en bra chef och ledare.

–Det är viktigt att ännu fler ungdomar, inte minst tjejer, väljer tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasiet. Engagerade och inspirerande lärare har en nyckelroll. Man måste vara tidigt ute, i alla fall på mellanstadiet.

Då och då bjuder Väderstad in skolelever till studiebesök.

–Det borde alla företag göra. Att se den praktiska verksamheten kan vara helt avgörande för framtida studie- och yrkesval, säger Karin Jerner.

Text och foto: Sören Karlsson

Inlägget Målinriktade Karin väljer att jobba med ledarskap dök först upp på Ljungbergsfonden.