Somrarna med Ljungberg

Erik Johan Ljungberg hade en arbetskapacitet som få. Mycket tyder på att han sällan vågade delegera uppgifter. Att fullt ut lita på sina medarbetare var inte hans starkaste sida. Ljungberg engagerade sig – på gott och ont – i nära nog varenda fråga, även ner på detaljnivå.

I viss mån återspeglar det här det ledarskapstänkande som präglade hans tid. En chef skulle peka med hela handen och fatta beslut om stort och smått. Kanske gjorde Ljungberg det ännu mer än andra storföretagsledare i Sverige.

Men lyckades han då aldrig koppla av ordentligt? Jodå, inte minst på somrarna kunde Erik Johan Ljungberg ta det lite lugnt i sällskap med hustrun Hildur. Sommarbostaden Borganäs var en kär rekreationsplats. Bara ett par mil från hemmet i Falun var det relativt enkelt att ta sig hit med häst och vagn, på senare år med bil.

Borganäs låg helt nära Domnarvets Järnverk, en av hörnpelarna inom Stora Kopparbergs Bergslag. Kunde Ljungberg bara motstå frestelsen att göra överraskande besök på företaget fanns det alla förutsättningar att få en harmonisk vistelse.

Till bilden hör också närheten till en annan av Ljungbergs skapelser, Domnarvets Husmodersskola. Precis som för de andra läroanstalterna inom Aktiebolaget Bergslagets Praktiska Skolor var målet ”att vid verk och egendomar, där Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag har sin verksamhet, inrätta och stödja samt lämna instruktioner till undervisningsanstalter, vid vilka hos Bergslagsbolaget anställda arbetares barn och ungdom kunna erhålla praktisk undervisning och träning till intensivt, produktivt arbete samt bibringas nödiga kunskaper för vårdande, utveckling och bevarande av hälsa till själ och kropp”.

Borganäs var beläget vid Dalälvens strand. Tvärs över älven låg husmodersskolan. Själva byggnaden finns fortfarande kvar. Det berättades att när söndagens eftermiddagskaffe serverades vid skolan blev makarna Ljungberg inbjudna genom att någon viftade med ett stort lakan. Det var signalen till Erik Johan Ljungberg att sätta sig i båten tillsammans med sin Hildur och ro över älven till den väntande kaffetåren. Så kunde en sommar se ut.

Intressant i sammanhanget är de historiska händelserna vid Borganäs. Här fanns en gång ett fäste kontrollerat av en dansk fogde. På midsommardagen 1434 brände Engelbrekt Engelbrektsson och hans dalkarlar ner Borganäs i protest mot det danska maktutövandet. En minnessten finns vid bron över älven.

Borganäs hade en självklar roll under Ljungbergs somrar, men ett antal gånger valde man istället att förlägga några veckors ledighet till Skåne, till brunnsorten Ramlösa närmare bestämt. Den hade anlagts 1707 av medicinprofessorn Johan Jacob Döbelius. Hans standardordination mot en rad olika sjukdomar lär ha varit 17 glas vatten på fastande mage.

Cykling var en av makarna Ljungbergs sysselsättningarna i Ramlösa, förutom brunnsdrickning, nyttig mat och brunnsmusik. Det framgår av ett brev som Ljungberg skrev till Philip Moen, en god vän bosatt i Amerika.

”Under den tilländalupna sommaren har Hildur och jag vistats vid Ramlösa, i närheten av Helsingborg, där vi stärkte vår hälsa och ofta var över till Danmark och cyklade på detta lands utmärkta vägar”, skrev Ljungberg.

Arbetet betydde mycket för honom. Det råder ingen tvekan om det, men visst kunde Erik Johan Ljungberg också slå sig lös ibland och ägna tid åt rodd, cykling och andra fritidsaktiviteter.

Text: Sören Karlsson