Ljungbergs bibliotek
Pedagogik, skogsvård, resehandböcker och biografier i Ljungbergs bibliotek
På Arkivcentrum Dalarna i Falun med i runda tal 18 000 hyllmeter handlingar finns ett omfattande material om Erik Johan Ljungberg. Bland mycket annat ingår cirka 200 böcker och småskrifter från Ljungbergs bibliotek i Villa Bergalid.
Det sägs ofta att en persons bokhyllor eller bibliotek avslöjar mycket om honom eller henne. Böckerna på Arkivcentrum visar Ljungbergs nyfikenhet och strävan efter ett ständigt lärande och ger en bild av hans intressen, en bild som påtagligt överensstämmer med sådant som framkommit i andra sammanhang.
Av böckerna är merparten på svenska, men här finns också ett betydande antal på tyska, relativt många på engelska och några på franska.
Samlingen är helt koncentrerad på facklitteratur, ofta på en avancerad nivå. En del böcker är dedikerade och har skänkts till Ljungberg av författarna.
Inom utbildning och pedagogik, ett område som låg Ljungberg varmt om hjärtat, hittar vi ett stort antal böcker. Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor utgiven år 1900, Manfred Starcks Den tekniska elementarskolan och maskinindustrin från 1912 och Cecilia Milows Amerikanska skolor från 1903 är några exempel.
Skogs- och jordbruk var ett annat område där Ljungberg hade ett djupt engagemang. Det kom att sätta tydliga avtryck i hans bibliotek med titlar som Ekonomiska principer för skogshushållningens ordnande, Om våra skogars bättre vård och bättre avkastning, Om komjölken och Om coloradoskalbaggen.
Här finns också Om växtsjukdomar skriven av professor A S Örsted och utgiven redan 1865. Boken avslutas med en uppräkning av annan litteratur som förlaget givit ut om jordbruksfrågor. När det gäller vissa titlar har Ljungberg i kanten skrivit mycket klara omdömen. En bok får betyget Utmärkt bra, en annan Skall vara bra. Två böcker avfärdas kort och gott med ordet Skräp.
Ljungberg hyllade ofta det praktiska arbetet, kroppsarbetet. I docent Edvin Lehmanns Uppfostran till arbete från 1909 hittade han stöd för sina egna åsikter. Lehmann citerade pedagogen Booker Washington som skrev om hur hans adepter förändrade sitt beteende genom praktiskt arbete.
”Fler av dem hade varit skollärare och ansåg det under sin värdighet att bruka jorden. För att ta ur dem denna falska uppfattning tog jag själv hacka och spade på axeln och gick dagligen i spetsen för arbetet. När de såg att jag ej blygdes för att gripa mig an med kroppsarbetet fick de själva lust att försöka. Varje eftermiddag knogade vi i vårt anletes svett och det dröjde ej så länge förrän vi röjt och besått hundra tunnland jord”, konstaterade Washington och fick Ljungberg att markera formuleringen.
Resehandböcker om de nordiska länderna, Tyskland, Italien, Frankrike, Storbritannien och USA är ett annat inslag i boksamlingen. Här finns även några reseskildringar, exempelvis E J Kärrströms 18 år i Sydafrika och Erik Nybloms Österut och ett par årgångar av Svenska Turistföreningens årsskrift.
Biblioteket innehåller också biografier om bland andra Selma Lagerlöf, Carl von Linné, författaren och litteraturhistorikern Oscar Levertin, statsministern Erik Gustaf Boström och – Alexander den Store.
År 1911 utkom Adrian Molins Vanhävd – inlägg i emigrationsfrågan. Molin var en av initiativtagarna till Nationalföreningen mot emigrationen.
”Svensken klagar över landets fattigdom, över bristande kapital, över dåliga tider o s v och vill icke se att de svåra förhållandena i många fall är beroende mest av hans egen oskicklighet och bristande drift i arbete. Han överdriver gärna de svårigheter som möter”, menade Adrian Molin.
Det var formuleringar som Erik Johan Ljungberg hade strukit under i boken och som låg i linje med hans egen uppfattning.
”Hela vårt goda svenska folk är i allmänhet otränat för raskt arbete. Blir de en gång tränade och lär sig att älska arbete kommer de att vinna världspriset”, hade Ljungberg några år tidigare skrivit till fabrikören, riksdagsmannen och gode vännen Axel Vennersten.