Högskolan hjälper till att utveckla skogsindustrin

Högskolan i Gävle, HiG, erbjuder utbildningar som är viktiga för den som vill arbeta inom skogsnäringen.

Det framgick när Gävleborg plus hade sitt höstmöte hos teknikkonsultföretaget ÅF i Gävle.

– Det handlar bland annat om el- och automationsteknik, kemi/cellulosa, mekanik och energi. Högskolan i Gävle ordnar också det som fått namnet CO-OP-utbildning där studenterna har en 25-procentig anställning under studietiden, berättade rektor Maj-Britt Johansson, som kan glädja sig åt att antalet studenter som söker hit ökat kraftigt.

Gävleborg plus är ett skogsindustriellt kluster som Högskolan i Gävle, företag inom skogsnäringen och Ljungbergsfonden bildade för fyra år sedan. Syftet är att marknadsföra branschen och öka intresset för att jobba här.

Maj-Britt Johansson redogjorde också för den förstudie som pågår inom HiG om förutsättningarna för att etablera en så kallad testbädd för biobaserade material. Det är material som ger nya möjligheter vad det gäller användningsområden, produktutveckling, produktion och kommersialisering och som dessutom är bra utifrån ett hållbarhetstänkande.

Ulf Eliasson, platschef på BillerudKorsnäs i Gävle, poängterade att han är mycket positiv till ett fördjupat samarbete med HiG för att den vägen underlätta branschens långsiktiga kompetensförsörjning.

– Industrin och HiG måste jobba vidare för att vi ska förstå varandra ännu bättre och få ökade kunskaper om varandra. Vi behöver kanske mötas på halva vägen, menade han.

Värd för mötet var den här gången teknikkonsultföretaget ÅF med många kunder inom skogsbranschen. ÅF har kontor på 100 platser, 7 000 egna konsulter och därutöver ett närverk med 16 000 konsulter i ett partnersamarbete. I Gävle har ÅF 60 medarbetare och planerar att utvidga verksamheten.

Vid höstmötet med Gävleborg plus presenterade Sarah Philipsson olika idéer om hur innovativa miljöer kan stimuleras. Hon är doktor i företagsekonomi vid HiG med innovationsmiljöer och varumärken som specialområden och har en bakgrund inom skogsindustrin.

– Ett stort samhällsproblem är att många barnfamiljer tvingas lägga uppåt halva nettoinkomsten på bostaden. Byggkostnaderna är höga eftersom det inte finns några incitament för innovationer i byggbranschen, framhöll hon och lyfte fram elektronikindustrin som ett föredöme genom att kostnaderna för vissa av deras komponenter nu ligger på en miljondel av nivåerna för 30 år sedan.

– Hemligheten är att man kapade kostnaderna radikalt genom att tillämpa mindre detaljerade specifikationer för komponenterna, poängterade Sarah Philipsson.

Enligt hennes bedömning är det realistiskt att minska byggkostnaderna till en tredjedel genom ett likartat arbetssätt.

Jan Moritz, vd för Ljungbergsfonden och ordförande i styrgruppen för Gävleborg plus, underströk vikten av att inom regionen kunna rekrytera medarbetare på mellaningenjörsnivå.

– Det krävs många sådana medarbetare till produktionen inom skogsföretagen. Det är ett område viktigt att fokusera på för Gävleborg plus och där ska vårt skogsindustriella kluster fungera som ett forum för en regional dialog kring dessa frågor, framhöll Jan Moritz.

Sören Karlsson

Maj-Britt Johansson och Ulf Eliasson är helt överens om att alla parter vinner på ett fördjupat samarbete.