Fahlu Bergsskola
Sveriges första högre civila tekniska utbildning startades i Falun, där Faluns högteknologi avgjorde Bergsskolans lokalisering.
För 200 år sedan, i december 1819, undertecknade kung Karl XIV Johan privilegiebrevet som var stiftelseurkunden för Fahlu Bergsskola. Sverige fick därmed sin första högre civila tekniska utbildning. Verksamheten vid skolan kom igång i början av 1822.
Professor Jöns Jacob Berzelius, ofta beskriven som ”den svenska kemins fader”, anses tillsammans med berghauptman Anders Pihl vid Stora Kopparberg och landshövding Järta ha varit huvudpersonerna bakom skolans tillkomst.
Falun hade vid den här tiden en odiskutabel position som ett centrum för avancerad teknik i Sverige. Gruvans storhetstid om vi ser till kopparfyndigheterna var visserligen sedan länge passerad, men nytänkandet kring brytningsmetoder och en ökad satsning på att exempelvis ta tillvara olika biprodukter gjorde att den tekniska nivån fortfarande var imponerande hög. Det är en viktig förklaring till att Bergsskolan förlades just hit.
Det fanns självklara kopplingar mellan Stora Kopparberg och Fahlu Bergsskola. Falu gruva utnyttjades för en rad praktiska övningar och experiment. Flera nyckelpersoner inom företaget anlitades som lärare.
I TEKNIKENS FRAMKANT
Tillkomsten av Fahlu Bergsskola låg väl i linje med Stora Kopparbergs flerhundraåriga ambition att verka i teknikens framkant. Vid slutet av 1600-talet började Christopher Polhem, eller Polhammar som han då fortfarande hette, förändra gruvhanteringen radikalt.
”Full av energi grep han sig an att reformera hela bergsmekaniken vid Kopparberget. De stånggångsdrivna spelen gav helt nya möjligheter. Hjulhusen kunde placeras där det passade bäst, långt från gruvan i de vattenströmmar som redan fanns”, konstaterar Daniels Sven Olsson, tidigare chef för Gruvmuseet, i sin bok Falu Gruva.
Den var i den andan utvecklingen skulle fortsätta. Teknisk spetskompetens blev en förutsättning för Stora Kopparbergs anpassning till en föränderlig värld.
Man kan på goda grunder säga att det fanns en positiv växelverkan mellan Stora Kopparberg och Fahlu Bergsskola. Företaget drog nytta av det faktum att sammanlagt drygt 400 elever fick en kvalificerad teknisk utbildning här från starten 1822 fram till 1868 då skolan flyttade till Stockholm och införlivades med Teknologiska Institutet, det som senare fick namnet Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
VERKLIGHETSANKNYTNING
För Fahlu Bergsskola innebar Stora Kopparberg en betydelsefull resurs för att få den nödvändiga verklighetsanknytningen. Utbildningen blev mer praktisk till sin inriktning.
Just detta med praktisk användning av kunskaperna vad någonting som fastslogs redan i det första reglementet för Bergsskolan.
”Undervisningen bör vara praktisk och sätta eleverna i tillfälle att bringa sina vid universitetet förvärvade kunskaper till ett nyttigt användande vid bergshanteringen”, hette det bland annat.
”De teoretiska, till själva Bergsskolan förlagda studierna, tog endast cirka halva studietiden i anspråk. Resten utgjordes av praktiska övningar och studieresor”, skriver E Börje Bergsman i sin bok Fahlu Bergsskola 1819-1868.
Bergsman berättar att det också fanns möjligheter att smidigt anpassa sig efter omständigheterna. När man under en intensiv värmebölja inte kunde arbeta i ritsalarna gick elever och lärare istället under jord och utförde mätningar i Falu gruva.
TUNGT VÄGANDE MERIT
En utbildning från Fahlu Bergsskola var en tungt vägande merit och utgjorde för de allra flesta en effektiv språngbräda i den fortsatta karriären. I runda tal en fjärdedel av eleverna blev senare brukspatroner eller bruksägare. Även för dem som inte nådde dessa absoluta toppjobb väntade attraktiva uppdrag inom det svenska näringslivet.
När Bergsskolan startades tog man över de fastigheter med laboratorier och samlingar som hade tillhört Gottlieb Gahn, en mycket framstående bergsman, mineralog och teknisk kemist. På det sättet kunde verksamheten snabbt komma igång.
”Nackdelar framkom dock mycket snart. Det klagades på att byggnaderna var gamla, att risken för brand var stor och att det var trångt. Reparationer samt ny- och tillbyggnader kunde i långa loppet inte eliminera dessa nackdelar”, påpekar E Börje Bergsman i boken om Fahlu Bergsskolas historia.
Han nämner också att det var svårt att bedriva en rationell undervisning genom att elevernas förkunskaper var så olika.
Det här var faktorer som talade för att flytta utbildningen till Stockholm. Uppfattningarna var emellertid delade. En lång tidsperiod förflöt mellan de inledande diskussionerna och det slutgiltiga beslutet och genomförandet av flytten.
”Fahlu Bergsskola tillhör en svunnen värld, men är ett viktigt kapitel i den tekniska utbildningens historia”, sammanfattar E Börje Bergsman.
IMPULSER UTIFRÅN
I Falun var det inget nytt att ta till sig impulser och kunskaper utifrån. Utländska experter, inte minst från Tyskland, hade under flera hundra år varit en självklarhet. För titlar och facktermer användes ofta de tyska orden. Denna öppna attityd låg helt i linje med grundtankarna bakom Fahlu Bergsskola.
Det finns en kontinuitet inom utbildningsområdet i Falun. En del menar att tillkomsten av Högskolan Dalarna 1977 var en naturligt följd av traditionerna i staden.
”Högskolan Dalarna har sina rötter i Sveriges första tekniskt inriktade högre utbildningsanstalt, Bergsskolan, som startade sin verksamhet 1822”, heter det på Wikipedia.
LÄGRE BERGSSKOLAN
Något avgörande avbräck för Stora Kopparberg och Falun verkar flytten av Fahlu Bergsskola inte ha medfört. Som lite av en kompensation startades Lägre Bergsskolan i Falun 1871. Faktum var att gruvnäringen och företag i övrigt hade behov av kompetenta medarbetare med olika utbildningsnivåer och olika inriktningar.
Lägre Bergsskolan fanns i Falun i 60 år innan verksamheten överfördes till Filipstads Bergsskola. Den hade grundats 1830 av bergmästare Franz von Scheele för att erbjuda utbildning inom det som kallades bergsvetenskaperna. Här i Filipstad studerade Erik Johan Ljungberg 1864-1865. Hans studieresultat lär ha varit synnerligen goda, inte enbart i den egna årskullen, utan för lång tid framöver. Skolan existerar fortfarande.
LJUNGBERG ENGAGERADE SIG
När Ljungberg 1875 kom till Falun som disponent för Stora Kopparberg hade Fahlu Bergsskola redan flyttat till Stockholm. Lägre Bergsskolan i Falun var relativt nystartad och där kom Ljungberg att engagera sig djupt, sannolikt inspirerad av sina egna positiva erfarenheter från Filipstads Bergsskola.
Han valdes in i Lägre Bergsskolans styrelse redan 1876 som nybliven disponent på Stora Kopparberg och tackade 1901 ja till uppdraget som skolans inspektor och ordförande i styrelsen.
När diskussionerna om behovet av en helt ny skolbyggnad tog fart 1907 ställde Erik Johan Ljungberg sig tillsammans med brukspatron Vollrath Tham bakom ett upprop för att klara finansieringen. Ljungberg bidrog personligen med 25 000 kronor, en ansenlig del av den totala kostnaden. Den nyuppförda byggnaden invigdes 1910.
BERGSSKOLAN LEVER VIDARE
I någon bemärkelse lever Fahlu Bergsskola vidare inom KTH. För Ljungbergsfonden har det varit naturligt att i olika sammanhang investera i projekt knutna hit. Från 2003 och ett antal år framåt medverkade fonden i arbetet med att utveckla civilingenjörsutbildningen. Totalt deltog ungefär 1 000 blivande ingenjörer och drygt 100 KTH-lärare.
Ljungbergsfonden har även gjort stora investeringar inom institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH. Här ingår bland annat ett avancerat utbildningsmaterial med namnet The Ljungberg Textbook. Det består av 60 baskapitel som tillsammans täcker hela den industriella kedjan från råvara till färdiga produkter.
