E J Ljungberg – apropå PISA

Man kan bara sia om vad Erik Johan Ljungberg själv skulle ha ansett om PISA-resultaten. Vad vi däremot vet är att han år 1901 blev läroverksinspektör i Falun – en uppgift som gav honom en kontinuerlig inblick i skolans värld.

När han sedan år 1909 utsågs till ledamot i folkundervisningskommittén såg han det som ett hedersuppdrag, och bektraktade det som ett sätt ”att göra en insats för reformering av folkskolorna i vårt land”. ”Folkundervisning i praktisk riktning är enligt min mening vårt lands viktigaste fråga. Det är grunden till den byggnad Du tänkt Dig som mål, att göra vårt land rikt. Vi har ju många outnyttjade resurser, och vi behöver lära ungdomen att med nöje ägna sig åt produktivt arbete, så att vi kan bära de riksbördor som är nödvändiga för ett litet folk”, framhöll Ljungberg i ett brev till statsminister Arvid Lindman.

Som ledamot i folkundervisningskommittén drev Erik Johan en klar linje beträffande skolans inriktning. Målet var att ”undervisningen i folkskolorna så omlägges, att man tar hänsyn till de ungas blivande livsuppgift”.

I ett av många brev som Ljungberg författade, räknade han upp vad ”alla barn behöver lära sig”:

• Kristlig moral och en kristendom som värmer, lyser och vägleder, men icke själströttande historiskt plugg.
• Hälsolära med vad därtill hör av kemi, biologi, bakteriologi och entomologi.
• Lära sig läsa och förstå det lästa.
• Skriva med hänvisning till uppsatser som kan bli barnet till nytta.
• Räkna mycket bättre än hittills, särskilt med räkneexempel som rör det praktiska livets problem.
• Modersmålets grunddrag.
• Historia, endast i korta grunddrag, vilka sedan under livets lopp kan kompletteras genom historisk läsning.
• Geografi.

Vid sidan om detta, det som Erik Johan kallade ”vårt ämne”, dvs ”samhällslärans ekonomiska del, som ännu är oskriven i den populära form som är nödvändig för vår folkskola”.