Ljungbergsfondens arbete handlar om att göra skillnad och det är även ett av våra ledord som vi ständigt vill verka för. STEM-ämnena är ett viktigt fokus i både Ljungbergsfondens huvudregioner och nationellt där Ljungbergsfonden är en stark aktör i arbetet med att realisera STEM-strategin och att skapa förutsättningar att bygga ungas vetenskapliga kapital. I våra projekt blir STEM-frågorna realiserade via starkt samskapande mellan skola, akademi, näringsliv och samhälle.
”Alla barn behöver få möjlighet att utveckla det som ibland kallas vetenskapligt kapital. Det handlar om att möte STEM-ämnena i vardagen, träffa förebilder och få en bild av vilka möjligheter som finns i framtiden”, säger Sara Jons, Ljungbergsfondens VD.

Just nu omstrukturerar Stora Enso sin verksamhet och kommer avknoppa skogsägandet till ett nytt skogsbolag, Bergslagets Skogar. Det här innebär att man har stuvat om i lokalerna och många har fått byta kontor. Även Ljungbergsfonden! Vi finns sedan den 16 april i det separata huset som kallas ”Arkivhuset”, längst ner på innerplanen, mot Trotzgatan.

Både fonden och självaste Ljungberg har nu installerat sig i detta vackra hus. Några detaljer är kvar att sätta, men i det stora hela är vi på plats och det känns jättebra.

Varmt välkomna att titta in på vårt nya kontor – vårt och Erik Johans nya ”hem”.

Varma hälsningar

Sara och Helena

Inlägget Flytt och firande för Ljungbergsfonden! dök först upp på Ljungbergsfonden.

”Priset går till ett företag som med stor pricksäkerhet adresserar en av vår tids stora utmaningar inom cirkulär ekonomi. Genom att fokusera på det avgörande ögonblicket där beslut fattas, har detta team lyckats skapa en lösning som förändrar beteenden och gör hållbarhet till det självklara valet i vardagen.

Med sin innovation lyckas de skapa ett unikt värde i flera led. De minskar osäkerheten och trösklarna för individen, samtidigt som de erbjuder sina kunder en mer effektiv verksamhet med sänkta kostnader och en tydlig, mätbar miljönytta. De visar med all tydlighet att morgondagens miljövinster skapas när komplexa problem förvandlas till enkla, tillgängliga lösningar.”

Stort grattis till vinnarna ReScan UF!”

Här kan man läsa om alla pristagarna…

Inlägget Vinnare – Årets Ekologiskt Hållbara UF-företag 2026! dök först upp på Ljungbergsfonden.

Ljungbergsfondens VD Sara Jons reflektioner efter dagen:
”Det blev otroligt tydligt under dagen att Ljungbergsfondens arbete är en viktig pusselbit att realisera den nationella STEM-strategin. Genom att tidigt jobba för att öka ungas vetenskapliga kapital och möjliggöra att unga utvecklar en identitet som innefattar att se sig själv arbeta som ingenjör, att verka för relevans i undervisningen (från förskola till gymnasium) så fler både kan förstå och känna intresse för de naturvetenskapliga ämnena och att arbeta för att matematiken blir begriplig och tillämpar (så att den inte blir en begränsningsfaktor i fortsatta studier), samt att investera i spetsutveckling i utvalda högskolor/universitet, verkar fonden i hela utbildningskedjan. Från förskola till högskola/universitet, precis vad STEM-strategin efterfrågar.”

Inlägget STEM för tillväxt – räcker den svenska strategin? dök först upp på Ljungbergsfonden.

Inlägget Ljungbergsrapporten 2025 dök först upp på Ljungbergsfonden.

Inlägget STEM+A = Tillsammans gör vi skillnad dök först upp på Ljungbergsfonden.

Tillsammans gör vi det möjligt!

Inlägget Hållbar industriell utveckling börjar med breddad STEM‑kompetens! dök först upp på Ljungbergsfonden.

Här finns artikeln…

Inlägget Tjejers intresse för STEM-ämnena dök först upp på Ljungbergsfonden.

–Jo, nu har jag förstått det. Att få jobba med ledarskap är ett sådant mål, säger Karin, idag gruppchef på Väderstad AB, som är ett världsledande företag när det gäller maskiner för jordbearbetning och sådd.

Hon är uppvuxen i Gävle. På gymnasiet valde Karin det naturvetenskapliga programmet på Vasaskolan. Planen var att sedan utbilda sig till veterinär.

–Jag gillade djur redan då, konstaterar Karin.

Men ett seminarium på temat ”Vad gör en ingenjör?” fick henne på andra tankar. När hon insåg att en ingenjör är detsamma som en kreativ problemlösare förändrades bilden.

–Problemlösare har jag väl alltid varit, säger Karin.

Flygande start

Hon gjorde en flygande start på gymnasiet. Ingenjörsseminariet vände sig till elever i avslutningsklasserna, men det brydde sig Karin som bara gick första året inte om. Hon hängde på.

Karin tog studenten 2009 med toppbetyg och fick ta emot Ljungbergsstipendiet för fortsatta studier. Det var första året som elever från gymnasiets avgångsklasser i Gävle kunde tilldelas stipendierna.

–Det blev en bekräftelse på att jag hade gjort bra ifrån mig. Jag fick en knuff framåt. Dessutom var pengarna förstås välkomna, betonar Karin.

Redan då, för 16 år sedan, började AI bli ett begrepp att räkna med. Karin lyssnade på ett föredrag om AI med en väldigt engagerad ingenjörsstudent från Chalmers. Det skapade ett intresse hos henne för teknisk fysik och elektroteknik. Att det blev Linköping som studieort kan förklaras med familjekopplingar hit.

Verkligheten annorlunda

Karins utgångspunkt var att på universitetet pluggar man intensivt och gör i stort sett inget annat, men verkligheten visade sig vara lite annorlunda. Det dröjde bara ett par veckor efter terminsstarten innan trombonisten Karin tog plats i orkestern LiTHe Blås. Snart engagerade hon sig i studentkåren och avancerade till kårordförande, ett heltidsuppdrag under drygt ett år.

–Jag gjorde jättemycket och lärde mig massor. Jag byggde upp ett stort kontaktnät både här i Linköping och runt om i Sverige, säger Karin.

Hon tog sin examen som civilingenjör 2016, helt på det klara med att ledarskap var det hon ville arbeta med. Så blev det också. Det första jobbet var som systemingenjör på Saab i Linköping, men det tog bara ett halvår innan Karin avancerade till teamledare och senare till projektledare.

Hennes yrkeskarriär har så här långt gått i treårscykler. Efter tre år är det dags att byta arbetsgivare. 2019 började Karin på trafiksäkerhetsföretaget som då hette Veoneer.

-Jag fick en roll som funktionsägare och hade mycket täta kontakter med kunderna. I nästa steg utsågs jag till teamledare för alla funktionsägare, berättar hon.

Ny arbetsgivare

Tre år senare, alltså 2022, började Karin Jerner se sig om efter en ny arbetsgivare. Jordbruksmaskinsföretaget Väderstad AB med tillverkning i samhället Väderstad utanför Mjölby och med kontor i Mjärdevi Science Park i Linköping sökte en teknisk projektledare inom mjukvara och elektronik. Det stämde mycket väl överens både med Karins utbildning och med hennes tidigare yrkeserfarenhet.

–Väderstad sysslar med hållbar och effektiv matproduktion. Det ligger precis i linje med mina egna värderingar. Jag gillar att odla och det har jag gjort sedan barndomens somrar på en gård på Öland, förklarar Karin.

Detta med att själv odla underlättas givetvis av att hon bor i ett hus på landet och har höns, ankor, ett par katter och en hund.

–Jag är självförsörjande på potatis, lök, tomater, paprika, bönor, majs och mycket annat åtminstone några månader varje år. Det är fantastiskt att få se saker komma upp ur jorden och kunna äta av de egna odlingarna, menar Karin.

Utsågs till gruppchef

För ungefär ett år sedan utsågs hon till gruppchef på Väderstad inom området mjukvaruutveckling och elkonstruktion för jordbearbetningsmaskiner.

–Mina huvuduppgifter är att ge medarbetarna förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt och att vara involverad i besluten om vilka projekt vi ska prioritera, säger Karin.

Nu har hon varit ungefär tre år hos den nuvarande arbetsgivaren. Att hon därför måste byta jobb är inte alls hugget i sten.

–Jag vill fortsätta att vara chef. Det vet jag alldeles bestämt. Min målbild är en befattning som chef över chefer, kanske som avdelningschef.

Att vara lyhörd, att kunna fungera som coach, att jobba mot gemensamma mål och att vara ärlig är enligt Karin några nödvändiga egenskaper hos en bra chef och ledare.

–Det är viktigt att ännu fler ungdomar, inte minst tjejer, väljer tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasiet. Engagerade och inspirerande lärare har en nyckelroll. Man måste vara tidigt ute, i alla fall på mellanstadiet.

Då och då bjuder Väderstad in skolelever till studiebesök.

–Det borde alla företag göra. Att se den praktiska verksamheten kan vara helt avgörande för framtida studie- och yrkesval, säger Karin Jerner.

Text och foto: Sören Karlsson

Inlägget Målinriktade Karin väljer att jobba med ledarskap dök först upp på Ljungbergsfonden.

Det var styrelseledamoten Richard Åkerman som i ett brev till Ljungberg under sommaren 1875 kom med en konkret fråga ”om Ni till hösten vill bliva disponent för Stora Kopparbergs Bergslag”.

Erbjudandet krävde ingen längre betänketid. Efter en dryg vecka var anställningskontraktet underskrivet. Varningen från brukspatron Carl Johan Yngström kom för sent och hade i vilket fall som helst inte kunnat stoppa Ljungberg. Yngström trodde att den oenighet som enligt honom fanns bland ägarna i Stora Kopparberg skulle skapa bekymmer för en ny disponent.

Envisa persedlar

”Under sådana förhållanden hade jag i Ditt ställe sannolikt stannat vid Uddeholmsverken. Dalmasarna äro envisa persedlar och anse icke att andra än infödingar duga”, fick Ljungberg veta.

Yngström var en mycket betydelsefull person under den tidiga karriären. Redan som 17-åring fick Ljungberg möjlighet att komma som elev till Villingsbergs Bruk i närheten av Karlskoga. Yngström hade förvärvat bruket med 300 anställda några år tidigare. För att skaffa en gedigen teoretisk grund inför framtiden sökte sig Ljungberg 1864 till den mycket ansedda Bergsskolan i Filipstad, ivrigt påhejad av Yngström och dessutom med ekonomisk uppbackning från honom. När han året därpå var färdig med sin utbildning låg betygen på toppnivå.

För Ljungberg var det oftast en självklarhet att lyssna på sin läromästare Yngström, men när det gällde toppjobbet i Falun var det sannolikt ingen som kunde få honom på andra tankar.

Av anställningskontraktet framgick att ”Herr Ljungberg antages till disponent, att under styrelsen utöva förvaltningen, tillsynen och ledningen av Bergslagets verk och egendomar”. Kontraktet angav också Ljungbergs lön. Kontantersättningen sattes till 12 000 kronor per år. Som jämförelse kan nämnas att en genomsnittlig industriarbetarlön vid den här tiden låg på ungefär 700 kronor.       

Trogen sin arbetsplats

När Erik Johan Ljungberg får anställning på Stora Kopparberg 1875 har han kommit till en arbetsplats som han ska vara trogen resten av sitt liv. I hela 38 år är han disponent för en koncern som växer och omstruktureras kraftigt. En akut arbetsuppgift för honom som nybliven disponent rör Domnarvets Järnverk i Borlänge.

Inom den svenska järnhanteringen krävdes mycket omfattande förändringar. Det var ohållbart med mängder av små enheter med en årsproduktion på kanske några hundra ton. Under loppet av ett par decennier halverades antalet järnbruk i Sverige. Tillverkningen effektiviserades och koncentrerades till väsentligt större anläggningar. Här visade Ljungberg och Domnarvet vägen.

I mitten av 1880-talet tog Stora Kopparberg ett strategiskt viktigt steg genom förvärvet av sågverket i Skutskär söder om Gävle. Sågverket var då det största i Europa. Köpet underlättade etableringen av en cellulosaindustri på samma plats ett decennium senare.

Erfarenheterna härifrån kom till stor användning när planerna på ett tidningspappersbruk i Kvarnsveden förverkligades år 1900. Ljungbergs idé var att kombinera en massafabrik med ett pappersbruk. Han hade med egna ögon sett vilka konkurrensfördelar det arbetssättet lett till för industrin i USA.

Gruvan som grund

Själva grunden till Stora Kopparbergs Bergslag hittar vi i Falu Gruva. Det var här allting tog sin början. Storhetstiden hade gruvan under 1600-talet. Inkomsterna var direkt avgörande för att klara de gigantiska kostnaderna för 30-åriga kriget och att leva upp till förväntningarna på stormakten Sverige. Men gruvans ekonomiska betydelse kom sedan att krympa undan för undan. I slutet av Ljungbergs epok kom blygsamma fyra procent av bolagets omsättning härifrån.

Ljungberg insåg tidigt vikten av innovationer. I svenska och utländska tidskrifter och böcker följde han det som skedde i teknikens framkant. Han drev personligen på utvecklingen och hade en blick för ständiga förbättringar. Hans förmåga att kombinera det teoretiska och det praktiska gjorde honom till en duktig uppfinnare med ett 10-tal patent som kom till nytta i produktionen på Stora Kopparberg. En ugn för kontinuerlig kolning och en plankbärare för virkestransporter är de mest kända.

Nu är det alltså 150 år sedan Erik Johan Ljungberg kom till Falun som disponent för Stora Kopparberg. Under den långa karriären passerade han ett antal uppmärksammade milstolpar. Främst bland dessa var nog hans 25-årsjubileum som disponent den 1 november 1900. Samma dag skedde den officiella invigningen av Kvarnsvedens Pappersbruk, detta som en extra markering av Ljungbergs storhet.

Ovälkommen minnesgåva

Bevarat till eftervärlden från detta jubileum är det som brukar kallas den ljungbergska minnesgåvan. Sedan 1967 finns denna ovälkomna minnesgåva utställd i Gruvmuseet i Falun. Det rör sig om ett två meter högt och 1,3 meter brett konstverk med ädla metaller (från den egna gruvan i Falun) och ädla stenar. Den jättelika pjäsen på 150 kilo visar bland annat en detaljerad karta över Bergslagets fabriker, skogar och gruvor.

Vid middagen för Ljungberg i den eleganta Bergslagssalongen på Stora Kopparberg hade minnesgåvan ställts upp vid den ena långväggen. Den var gömd bakom brunröda draperier i sammet. Efter högtidstal till den kvartssekelsjubilerande disponenten föll täckelset. Ljungberg och gästerna kunde för första gången skåda denna hedersgåva.

Hans reaktioner vet vi förstås ingenting om. Enligt en version reste han sig upp och drog hastigt för draperiet. Ljungberg var med all säkerhet mer bestört än förtjust. För honom var hedersgåvan ett meningslöst slöseri. Presenten kunde inte användas till något produktivt.

Långt före sin tid

Erik Johan Ljungbergs företagsfilosofi lyfte Stora Kopparberg. Han var i många bemärkelser långt före sin tid. Ljungberg vägrade att fastna i de gamla hjulspåren. Han var flexibel och alltid beredd att ställa om och anpassa bolaget till nya förutsättningar, exakt som framgångsrika företagsledare idag. Det handlade om att söka nya affärsområden och nya marknader.

Under Ljungbergs många år som disponent förändrades samhällsstrukturen radikalt. Det fattiga jordbrukslandet Sverige förvandlades steg för steg till en välmående industrination. Genomgripande teknikskiften gjorde att arbetstillfällen gick förlorade, men för den som såg möjligheterna och inte svårigheterna och som satte hårt arbete och kompetensutveckling i centrum var framtiden ljus. Det finns likheter mellan de utmaningar och möjligheter med teknikskiften som skedde på Ljungbergs tid och de utmaningar och möjligheter som vi står inför med t.ex AI:s genomslag idag. Undrar hur Ljungberg hade förhållit sig och dragit nytta av möjligheter och parerat hot med AI om han varit företagsledare idag….?

Text: Sören Karlsson

Foto på Ljungberg när han tillträdde 1875

Inlägget 150 år sedan Ljungberg blev disponent på Stora Kopparberg dök först upp på Ljungbergsfonden.