”Matte är inte alls svårt och tråkigt”

”Det är viktigt att fler får upp ögonen för att matte inte alls är svårt och tråkigt. Visst, det tyckte jag själv en gång, men jag har hunnit tänka om”, säger Lisa Pettersson, som nu studerar på civilingenjörsprogrammet på Uppsala Universitet.

Studievalet får hon till stor del tacka en av sina lärare på Soltorgsgymnasiet i Borlänge för.

”Första året på gymnasiet hade jag en mattelärare som alltid pratade om att vi borde utbilda oss till civilingenjörer, eftersom det ger så stora möjligheter till spännande jobb. Jag lyssnade på honom”, förklarar Lisa Pettersson.

Det var höstterminen 2010 som hon påbörjade den 5-åriga civilingenjörsutbildningen med inriktning mot det som heter System i teknik och samhälle.

Denna variant av utbildningen innehåller kurser som blivande civilingenjörer normalt sett inte läser. Flexibiliteten blir därför stor när det gäller studier och arbete längre fram.

”Ekonomi och tillämpad statistik är några aktuella exempel på kurser. Senare under studietiden ska vi specialisera oss på IT eller energi. Där har jag inte bestämt mig än. Oberoende av vad jag väljer skaffar jag mig kompetens på ett område där efterfrågan på civilingenjörer är stor”, betonar Lisa Pettersson.

Hennes universitetsutbildning är alltså bred och erbjuder flexibilitet. Det var detsamma på gymnasiet.

”Där gick jag på tvärvetarprogrammet som innehöll en blandning av naturvetenskap och samhällskunskap”, berättar hon.

Lisa Pettersson var alltid ambitiös och duktig i skolan, men samtidigt kände hon sig lite rädd för att matten skulle bli för svår på gymnasiet och tog sig ur denna rädsla genom att komplettera med mattekurser utöver de ordinarie. Antalet ämnen där hon fick betyget MVG växte under gymnasieåren.

”Som den tävlingsmänniska jag är ville jag ha MVG rakt igenom och så blev det också”, konstaterar Lisa Pettersson och får det att låta som den enklaste sak i världen.

Nyligen har hon övertygat sin yngre bror om att satsa på naturvetenskap på gymnasiet.

”Han har varit lika nervös för matten som jag var när jag skulle börja på gymnasiet, men nu har jag lyckats övertala honom”, säger Lisa Pettersson.

Ett led i Ljungbergsfondens arbete med att stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap är de stipendier som på Ljungbergsdagen i september varje år delas ut till ungdomar från Borlänge, Falun och Gävle/Älvkarleby. Stipendiaterna har avslutat sina gymnasiestudier och ska fortsätta på universitet eller högskola.

För att komma i fråga för ett sådant stipendium krävs mycket goda studieresultat och att mottagaren dessutom ska ha bidragit till en god anda på sin skola.

En av Borlänges stipendiater 2010 var – inte helt överraskande – Lisa Pettersson.

”Det var kul att bli en av de utvalda. Både äran och pengarna betyder mycket. Som student har man inte så mycket att röra sig med. Bara kurslitteraturen kostar en hel del”, poängterar hon.

Hennes planer efter civilingenjörsexamen har inte börjat ta form än, åtminstone inte i detalj.

”Jag vill gärna hålla alla dörrar öppna. Det är därför jag valt en utbildning som inte är alltför smal. Redan nu när det är ett par års studier kvar blir vi uppvaktade av företag som behöver rekrytera civilingenjörer, så några större problem att hitta intressanta jobb tror jag inte att det ska bli”, säger Lisa Pettersson.

Polis var ett yrke som lockade henne redan för ganska länge sedan.

”För ett tag sedan påminde en kompis mig om att civilingenjörer behövs också inom polisen. Det var en tanke som jag gillade, men vi får se. Det finns många alternativ”, understryker Lisa Pettersson.

GÖR DET MÖJLIGT

Eget företagande är frihet under ansvar

”Att starta ett eget företag är definitivt något som finns med bland mina framtidsplaner. Det är ett sätt att kunna påverka utvecklingen från första början. Företagande ger stor frihet samtidigt som det innebär att du måste hålla reda på väldigt mycket. Därför är företagande frihet under ansvar”, säger Karin Green.
GÖR DET MÖJLIGT

Teknik för tjejer

”Det finns fortfarande normer som får tjejer att tveka inför tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Nu ökar intresset och utvecklingen går åt rätt håll, men det är en lång resa kvar”, säger Anna Månsson.
GÖR DET MÖJLIGT

Starkare koppling mellan akademi och industri till nytta för båda parter

”En starkare koppling mellan akademin och industrin är till stor nytta för båda parter. Samverkan gör att vi stärker varandra. Ljungbergsfondens investeringar är ett exempel på hur denna samverkan kan underlättas”, säger Daniel Söderberg.