”Högteknologi är det som gäller i skogen”

Calle Svadling i Bjursås i Dalarna gjorde sitt studie- och yrkesval mycket tidigt. Det fanns egentligen inga alternativ. Han ville – precis som farfar Verner, pappa Sven-Erik och farbror Anders – jobba i skogen och köra skördare och skotare. Det som lockade honom var kombinationen av att få arbeta med högteknologi och att samtidigt ha ett yrke som ställer stora krav på den mänskliga hjärnan och det mänskliga ögat.

”Det är verkligen högteknologi som gäller i skogen nu för tiden. En gallringsförare i en skördare måste fatta fler beslut än en stridspilot”, påpekar Calle Svadling.

Hans tidiga intresse för det här yrket finns dokumenterat. När han var 11 år ordnades Skogens Dag hemma i Bjursås, bland annat med uppvisning av de högteknologiska jättemaskinerna.

Hans teckning av en skördare från detta tillfälle finns sparad på Älvdalens Utbildningscentrum liksom Calle Svadlings kommentar – ”Jag längtar tills jag får gå på eran skola”. Till saken hör att han redan då sommartid under flera år hade hjälpt till med röjningar i skogen.

Ljungbergsfondens samarbete med Älvdalens Utbildningscentrum inleddes 2008. Samma år började Calle Svadling här och var färdig skogsmaskinförare tre år senare. Ett viktigt inslag i studierna är arbetet i simulatorer – finansierade av Ljungbergfonden – som förvånansvärt väl återger den verklighet som möter förarna ute på avverkningsplatserna.

”Fördelen med simulatorn är att ingenting kan gå fel. Du lär in handgreppen, knapparnas funktioner och din koordineringsförmåga utan att riskera att skada eller förstöra aggregat för hundratusentals kronor”, betonar han och nämner att man tack vare simulatorn också slipper en bränsleförbrukning på 12 liter per timme.

Det finns alltså mycket positivt att säga om simulatorerna, men under utbildningen är det naturligtvis nödvändigt att också köra de riktiga maskinerna ute i skogen.

”Det går inte att få en sanningsenlig känsla av arbetet om vi bara skulle jobba med simulatorer. Båda behövs för maximal inlärning”, tycker Calle Svadling.

Skördarna och skotarna har givetvis totalt revolutionerat arbetet i skogen. Med skördaren kapar och kvistar maskinföraren trädstammarna som dessutom delas i rätt längder. Vad som är rätt längd kan varierar från gång till gång. I ett USB-minne i skördarens dator finns köparens aktuella prislista för att få den optimala användningen. Allt bygger alltså på ett nära samspel mellan människa och maskin.

”När skördaren tillsammans med föraren gjort sitt jobb tar skotaren över för att transportera de specialkapade träprodukterna ut till närmaste bilväg”, berättar Calle Svadling.

Statistiken visar att 88 procent av dem som klarat utbildningen till skogsmaskinförare på Älvdalens Utbildningscentrum har fått jobb senast två år därefter. Efterfrågan på kvalificerade förare växer eftersom pensionsavgångarna är stora.

Efter en kort tid som anställd på Stora Enso valde Calle Svadling – precis som ganska många andra – att starta en enskild firma.

”Jag gör många uppdrag åt pappas företag, framförallt i skogarna kring Leksand. Tack vare att jag klarar både skördare och skotare har jag hur mycket arbete som helst”, säger han.

Ljungbergsfondens stöd till Älvdalens Utbildningscentrum består – vid sidan av simulatorerna – av ytterligare två komponenter. Den ena gäller en ny form för praktik inom skogsnäringen, den andra timbersport.

Förutom för sitt jobb i skogen har Calle Svadling ett brinnande intresse också för timbersport, en i Sverige ganska ny extremsport som han kom i kontakt med på Älvdalens Utbildningscentrum. Han har redan deltagit i åtskilliga tävlingar och träningsläger ute i världen. Det gäller att med stor precision hantera både en nästan två meter lång såg och en rakbladsvass yxa.

Med jättesågen ska de tävlande bland annat såga isär ett 46 centimeter tjockt träblock på kortast möjliga tid. Världsrekordet är på cirka 13 sekunder. Calle Svadlings personbästa ligger på 18 sekunder. I ett av tävlingsmomenten med yxan ska man på en grov upprättstående stock hugga in fickor där plankbitar kilas fast med en sådan exakthet att deltagarna kan klättra upp på stocken utan att något lossnar.

”För att bli riktig duktig i timbersport krävs att du har träffsäkerhet, kondition, styrka och rätt teknik”, förklarar Calle Svadling, som nu tillhör den svenska eliten och hoppas på att relativt snart kunna mäta sig med konkurrenterna från Australien, Nya Zeeland, USA, Kanada, Österrike, Tjeckien och Tyskland, som är sportens stora länder.

”För mig kretsar allt kring skogen, på jobbet och fritiden. Skogen är ett evighetsprojekt och i motsats till vad många tror är tillväxten i Sverige större än avverkningen”, säger Calle Svadling.

GÖR DET MÖJLIGT

Starkare koppling mellan akademi och industri till nytta för båda parter

”En starkare koppling mellan akademin och industrin är till stor nytta för båda parter. Samverkan gör att vi stärker varandra. Ljungbergsfondens investeringar är ett exempel på hur denna samverkan kan underlättas”, säger Daniel Söderberg.
GÖR DET MÖJLIGT

Teknik för tjejer

”Det finns fortfarande normer som får tjejer att tveka inför tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Nu ökar intresset och utvecklingen går åt rätt håll, men det är en lång resa kvar”, säger Anna Månsson.
GÖR DET MÖJLIGT

Eget företagande är frihet under ansvar

”Att starta ett eget företag är definitivt något som finns med bland mina framtidsplaner. Det är ett sätt att kunna påverka utvecklingen från första början. Företagande ger stor frihet samtidigt som det innebär att du måste hålla reda på väldigt mycket. Därför är företagande frihet under ansvar”, säger Karin Green.