”Fjärranalys har stor betydelse för skogssektorn”

Eva Lindbergs arbete med skoglig fjärranalys är ett utmärkt exempel på den alltmer sofistikerade högteknologin inom skogsindustrin och på de unika resultat som kan uppnås när olika kompetensområden samverkar.

För en tid sedan disputerade hon vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå och är nu teknologie doktor i skoglig fjärranalys.

Tillsammans med sina kolleger har Eva Lindberg utvecklat och förfinat en teknik för att samla in information som radikalt ska underlätta skogsbruksplaneringen.

”Informationen från fjärranalys har stor betydelse för skogsindustrin vid beräkningar av skogsvolymer, men även för naturvård och ekologi. Enligt skogsvårdslagen ska ju miljömålen vara lika viktiga som produktionsmålen”, förklarar hon.

Genom en kombination av mätteknik, signalbehandling, punktmolnsanalys och statistik är det möjligt att skaffa sig en mycket god bild av vilka virkesvolymer som finns i ett aktuellt skogsområde.

För att nå bästa möjliga resultat kalibrerar man data från laserskanning från ett flygplan med fältmätningar av träden. Skanningen från luften kan utföras med upp till 50 punkter per kvadratmeter.

”Vi får fram uppgifter om hur hög skogen är och hur tätt träden står. Med alla parametrar på plats går det att komma sanningen om virkesvolymen mycket nära”, säger Eva Lindberg.

Uppgifterna ger ett bra underlag både för det kortsiktiga arbetet med gallring och avverkning och för den mer strategiska och långsiktiga planeringen. Här spelar också olika ekologiska hänsynstaganden in i den sammantagna bedömningen.

Nästa steg i utvecklingen av denna nya teknik är att mätresultaten kan bli ännu mer detaljerade genom att skördarna som sköter avverkningen registrerar fakta om träden som fälls. Med den informationen som bas går det att få ytterligare uppgifter om egenskaperna hos den kvarvarande skogen.

Eva Lindberg betonar att det i dagens moderna skogsbruk genomgående krävs medarbetare med gedigna kunskaper och erfarenheter.

”Också den som svarar för den praktiska gallringen har förstås en mycket ansvarsfull uppgift. Hur röjningen går till avgör hur skogen kommer att se ut om 50-60 år. Det är därför nödvändigt med ett nära samarbete mellan teori och praktik”, menar hon.

Eva Lindberg har alltid tyckt om teknik, matematik och fysik. Det skogliga intresset har kommit undan för undan. Främmande för skog har hon däremot aldrig varit.

”Jag är född och uppvuxen i den lilla byn Norrflärke fyra mil från Örnsköldsvik så jag vet vad skog är”, ler Eva Lindberg.

År 2000 blev hon civilingenjör på programmet teknisk fysik vid Umeå Universitet, fick anställning på Ericsson i Umeå för att jobba med mobilsystem och lockades sedan över till IT-konsultjätten Tieto med likartade arbetsuppgifter.

Eva Lindberg valde alltså att gå ut i arbetslivet efter sin civilingenjörsexamen istället för att direkt satsa på en doktorandutbildning.

”Jag ville verkligen jobba några år innan jag gick vidare. Det är nödvändigt att se också hur världen utanför universitetet fungerar och få andra inblickar”, betonar hon.

År 2007 inledde Eva Lindberg sin forskarkarriär vid SLU och är nu alltså färdig teknologie doktor.

”Fjärranalys är utan tvekan ett område där jag är intresserad av att jobba vidare”, säger hon.

För att stimulera den fortsatta utvecklingen av fjärranalystekniken har Ljungbergsfonden avsatt medel för framtagning av läromedel. Det finns för närvarande inget lämpligt material varken på svenska eller på andra språk.

Genom en långsiktig samverkan mellan Ljungbergsfonden och Marcus Wallenbergs Stiftelse för främjande av skogsindustriell vetenskaplig forskning fick Eva Lindberg och ett 40-tal andra unga forskare vara med vid utdelningen av Marcus Wallenbergpriset, som internationellt har status som skogsindustrins Nobelpris, och Marcus Wallenbergsymposiet i oktober 2011. Deltagarna vid ceremonin tillhör den skogsindustriella utbildningspyramidens topp.

2011 års MW-pris tilldelades professor Erik Naesset vid Norges Universitet för Miljö- och Biovetenskap för hans banbrytande forskning om flygburen laserskanning som en integrerad del av skogsinventeringar.

”Det är värdefullt att få nya kontakter och att kunna ta del av forskningsresultat på mycket avancerad nivå”, menar Eva Lindberg.

GÖR DET MÖJLIGT

Eget företagande är frihet under ansvar

”Att starta ett eget företag är definitivt något som finns med bland mina framtidsplaner. Det är ett sätt att kunna påverka utvecklingen från första början. Företagande ger stor frihet samtidigt som det innebär att du måste hålla reda på väldigt mycket. Därför är företagande frihet under ansvar”, säger Karin Green.
GÖR DET MÖJLIGT

Starkare koppling mellan akademi och industri till nytta för båda parter

”En starkare koppling mellan akademin och industrin är till stor nytta för båda parter. Samverkan gör att vi stärker varandra. Ljungbergsfondens investeringar är ett exempel på hur denna samverkan kan underlättas”, säger Daniel Söderberg.
GÖR DET MÖJLIGT

Teknik för tjejer

”Det finns fortfarande normer som får tjejer att tveka inför tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Nu ökar intresset och utvecklingen går åt rätt håll, men det är en lång resa kvar”, säger Anna Månsson.